Idag var jag på Stan och kolla på partierna för jag vet inte vad jag ska rösta på. Jag vet ju att jag är mer åt de blåa hållet av något slag men vad, vet jag ej. Alla har så många bra åsikter men jag kan ju bara rösta på ett parti in till riksdag, landstinget och kommunen. De dom alla säger är att de är super viktigt att rösta men jag känner de tar så mycket energi så de går lika väl att inte rösta. Jag är inte super super intresserad av politik men jag är inte rädd att diskutera. De är så viktigt i Sverige att alla har rätten att prata om sina åsikter varelse om man gillar vänstern, Kd eller Sverigedemokraterna. Jag tycker tyvärr inte att Sverige har någon demokrati just nu, de kan förbättras. Folk ska inte behövas tystas ner på något sätt och vis. Jag prata med alla partin och diskutera med dom alla. Jag är neutral mot alla förutom vänstern och socialdemokraterna. Vänstern gav mig en väldigt dålig eftersmak, ville verkligen ha en neural åsikt om dom. Jag kom till och med bättre överens med Miljöpartiet. SD verkade vara populära, stog och lyssna lite men de kom en stor kille som var läskig. Killen som var läskig var väldigt emot dem såklart och jag trodde nästan att den hära killen skulle få ett utbrott på SD’s lugna attityd. SD fråga honom väldigt lugnt och seriöst varför han tyckte som han tyckte och om de fanns någon pålitlig källa han fått sin information ifrån. Jag tyckte de var coolt av SD att vara så lugna men de är kanske vana. När jag stog och diskutera med Miljöpartiet kom de fram en kille som ville frågesätta miljöpartiets åsikter, han hade några points. De sluta med att jag prata med denna kille i timmar om typ allt, han skulle inte rösta för han dela inte åsikter med nån. Han var en väldigt klok kille så, han kolla väldigt mycket efter noga fakta och statistik.  

Förutom de så stog jag med den hära kloka killen vid vänstern och lyssna på vänsterns åsikter om Thrump. Jag kunde inte fokusera så mycket om deras samtal för de var en bloggerska som jag känner till som stog precis brevid oss. Jag samla allt mitt mod för ens att säga Hej till henne. Jag kopplar henne väldigt mycket till just Lolita men hon skriver mycket blandat. Jag läste hennes blogg förr men hon var inte så aktiv så jag inte inne där så ofta. Jag har i alla fall sett henne ett antal gånger men har aldrig sagt hej till henne. Hon var chockad när jag sa hej och jag kände till hennes blogg. Hon verkade va en väldigt glad och skrattfull människa. Jag hoppas att hon och jag kan prata mer någon annan gång, mer som 2 människor än bloggerskor. 

This past week, I haven't felt well at all. I feel really depressed and sad, I don't know why. The feeling is just really sucking out all my energy. It has even effected my aptite, I feel sick when I eat and I just want to throw up. I'm basicly forcing myself to eat and afterwards my stomach gets really upset. I just don't feel happy about anything. Is it because autumn is already here? 

I'll just share some songs that I just really enjoy at the moment. Just trying to have some posetivity.

Golden Bomber: They are comedy band, don't take them so seriously. SuG is just a new band for me, I have just noticed them. SuG's music video is just so emotional. 

I know it’s kinda lame to write about “why we broke up” things openly. Maybe this story will be interesting for a least someone. I had been talking to this guy named Takumi since 2014-2015. He was 10 years older than me. He was a charming guy, my mom liked him a lot which did matter a lot to me. My mom knows the best for me because she knows my personality and needs very well. My mom and I, we use to talk about his perfection, he was really a perfection. 

Nowadays I know much better, I know he has flaws now. He has flaws that I can’t live with. After we met up for the first time in 2016, we started to fight a lot. I wanted him so badly. He was always giving me false hopes and promises, he was rambling how much he wanted to marry me..we was going to be so happy blah blah.. It was just words for him. I suggested we would live together just for a month and see what happens as a test. He thought it was a bad suggestion and avoided talking about it. Then I said “why don’t come to my country and stay just over while you‘re on holiday?” He didn't want to, he had the money and he had the time. I had talking about it for a very long time, I wanted to show him my family and my city. Then later on I heard he went to Hongkong to meet a “friend“, I showed my mom our chat and she said “he’s cheating on you“. It was very clearly that I wasn’t the only one. To understand it all and finishing this post so basically was my ex boyfriend just keeping me as a second choice, just so he would never feel lonely. 

Jag tänker inte dra över alla män över en linje, detta är bara mina erfarenheter och åsikter. 

När jag är med just svenska män så känner jag mig som ett sex object. De finns många fuckboys i alla storlekar och utseenden och de lurar en. Jag har haft sex med svenska killar som har inte haft något intresse i mig alls, killar som jag ville inte ha sex med men våga inte säga nej, killar som tycker de är jobbigt när du inte särar på mallarna, killar som tycker de är irriterande när du pratar, killar som visar dig 5 minuters sympati för sen gå ner på dig, killar som säger en timme senare ”du kanske borde gå hem nu”, killar som säger ”du är en jätte gullig tjej men snälla förvänta dig inget av mig annars får jag dåligt samvete, killar som du hade bara önskat att du kunde fått betalt för slösad tid, de är killar som får mig känna mig smutsig du vet sån smuts som inte går bort med tvål och vatten, såna killar som får mig att vilja stoppa ner fingarna i halsen.

Så mycket besvär för att vilja hitta någon. Jag skulle säga att jag är en känslig person och jag har svårt att glömma de förgångna och de påverkar en. 99% så har jag haft otur med svenska män, jag har gett upp på dem. Jag har ingen lust att lyfta på varje killes lock och fråga ”Hej är du en passionerad romantiker som tycker om äventyr och actions såsom dags utflykter, resa, road trips och ha sex på en tom parkering på din bil..?” 

Så uttlänska män, jag har typ bara dejtat och träffat just specifikt Japanska män. Tyvärr så jobbar de så j*kla mycket för dom är verkliga riktiga män, de vet hur man vinner en tjej på rätt sätt. De lyssnar seriöst på allt vad du säger, suger in allt som en svamp, de nyfikna på dig och de frågar gärna mycket, man känner sig som kändis som blir intervjuad, han tar ut dig på olika saker, han insesterar att betala men ger upp om du är envis, han skriver söta saker till som ger dig ett flin som hade när man var ungkär, han berättar att han älskar dig, han bryr sig om dig så varje gång du säger ”fick nyss lite migrän” då blir han din personliga läkare som ger dig 1000tips, han kan va som en storebror figur, han tar hand om dig och skyddar dig, följer dig hem, dom tar dig inte under kjolen i första taget, de frågar gärna först innan dom gör nånting, okej vissa av dom är envisa. Detta är liksom basic, de finns otroligt många weird killar där ute. Jag har blivit lurad in i bilar, fått förfrågan om att böra bröllopshanskar. Jag kan gärna mina stories, älskar bara att berätta dom historierna för folk. 

Jag har nydligen börjat med 5:2 dieten. Alltså man ”fastar” 2 dagar i veckan, man äter inte mer än 500kcal då. Dom andra 5 dagar äter man som vanligt, great va? Jag har faktiskt gått ner som känns bra. Jag försöker hålla mig till lite mindre än 1500kcal per dag. Jag äter inget efter klockan 6, de är väldigt svårt för man är hungrig på senare på kvällen ändå. Om de riktigt krisigt så blir de något lätt lätt som ett kex eller lätt yogurt. Asså jag ogillar inte mitt utseende men min kropp är känslig mot viktuppgång. Mina fötter och vader sväller lätt upp och jag känner mig bara i övrigt. Jag är inte kraftigt överviktig men de är 5-8kg jag behöver ta bort för att må bra. Jag har alltid haft ett utseende som gör att jag ser alltid ut att va med tyngre än vad jag är. Jag har alltid frågat av äldre om jag är med barn, man känner sig sårad efteråt. De är en sån dum fråga. Jag är byggd så här!!! Problem?! Mitt ideal är kurvig men jag tycker såklart att smallhet är attraktivt. De spelar ingen roll så länge men orkar att gå vart man än vill. 

Have you ever been out for a night walk and just suddenly you look up at all the stars shining down at you. Somehow the stars make me feel less lonely. When I looked at the sky today, I was thinking to myself wondering if my love ever looks up the sky like I do time to time. I wonder if he’s watching the stars, think no matter how far we’re away from each other we still always see the same stars. It would be nice if he and I could see the stars together sometimes, I‘ll be thinking about this evening then.

I want to write this issue in English so whoever can read it. My opinion is that Sweden doesn’t have any democracy anymore, Sweden is dictator country. The Sweden government are controlling their people more often, people may have few words about that but nobody does nothing really than just talk. When the people going against the governments decisions, the goverment is just ignoring their voices. Don’t we have a voice anymore? The people is supposed to make the decisions, not the government. Just a few weeks back people started be mad about the bank is asking everybody where they have gotten their money from. If you don’t answer that question you will be banned from your own bank account. Of course this a control matter, they government wants more control. A little of control is good but it starts to feel more like China or Russia now who‘s Watching you 24/7. I cant have my own private life or have any secrets. People are forced to do pointless things like going to Arbetsförmedlingens kindergarten for adults. The people who works at the Arbetsförmedlingen will look down upon everyone who searching for a job. If you want a job like scientist or designer, you’re a naive person. You cannot work with your dream job here, you can only say thank you to cleaning lady job and be happy for those hard working hours and bad paid salary that is not worth it a longer time of period. They think Lower class (arbetarklassen) are some just filthy animals. Some of us will never have a house, a car, a pet, children that is expected of worthy person. I’m just happy that I can buy myself some new shoes every once in a while, I earn less than 1000kr in a month. I will never get myself a nice apartment. If I would to Socialen, then I would lost my own pride/respect. Again Socialen is real control freak, they just make things worse. I’m not giving myself up to a control system that the paranoid hopeless government have made. Let’s Shoot that place down, am I allowed to say that? Whoops. It maybe dosn’t matter,they will just come back but maybe they will wake up. People can’t speak about politics anymore without being called names or racist. There will be people who are naive, people who think we’re living is some weird “love and peace“ world. We’re maybe not yet the worst but We’re close. Sweden is rotten. Sweden is like titanic, a ship doing down, hit by a iceberg, a iceberg made of coldness and lack empathy and sympathy.